Överlista din hunger – tackla drivet att äta
Vissa upplever hunger och sug mer eller mindre konstant. Andra kan glömma bort en måltid och upplever aldrig sug, men äter lagom mycket när de väl är hungriga. Och ytterligare andra lägger stor möda på att parera det med bra mat i lagom mängder, trots starkt sug. Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare är aktuell med en bok om hunger och aptitreglering.
Varför står vi så olika inför drivet att äta och varför är aktiveringen i belöningscentrat olika starkt för olika personer?
Vår aptit styrs av sofistikerade system där hjärnan lever kvar i en tid då energirik mat var hårdvaluta, medan miljön omkring oss har förändrats radikalt de senaste 50 åren – mat och godsaker finns överallt och med en hjärna som fortfarande tycker att bästa dealen är att äta så mycket som möjligt av så kaloririk mat som möjligt, blir det lätt konflikt mellan drivet att äta och långsiktig hälsa. Aktiveringen i belöningscentrat är olika stark för olika personer, vi gör olika kopplingar, associationer och har olika minnen.
Uråldrig superkraft
I boken tar Kristina Andersson bland annat upp sötsug, som en del gärna vill sjukdomsstämpla, när det i själva verket är en överlevnadsstrategisk drivkraft som vi alla är utrustade med. Även om sockerberoende inte uppfyller kriterierna för vad som är ett beroende, kan upplevelsen vara sann och det finns de som har ett beroendeliknande beteende kring mat.
Drivet att äta är en uråldrig superkraft som bygger på instinkter och inte rationella beteenden. Regleringen av aptiten hänger på en rad olika faktorer; gener, vanor, inlärda beteenden, hormoner och yttre påverkan.
I boken beskrivs det hur fenomenal hjärnan är på att få oss att tillgodose balans i form av energiintag och utgifter. Rör vi oss mer ska vi bli mer hungriga, kort sagt.
Med det resonemanget skulle vi alla hålla oss viktstabila genom livet, men så ser det ju inte ut. En av orsakerna är att den balanserande funktionen lätt kan sättas ur spel i ett sammanhang där vi har ett aldrig sinande tillgång till mat – och speciellt den supersmakliga maten där sött, fett och salt kombineras.
Högbelönande mat
I boken förmedlar Kristina Andersson inte bara en tydlig ståndpunkt om att det inte är den som har svårt att motstå problemet, utan den förändrade miljön som ställer till det och gör det svårare för vissa att äta i balans med hälsosam vikt. Den förmedlar även olika sätt att hitta rätt förhållningssätt till den nya spelplanen.
Boken ger verktyg för hur man lär sig skilja på hunger, sug och begär och beskriver hur vårt inlärda beteende gör att vi får olika stor belöningseffekt av olika typer av mat. Har vi exempelvis använt mat för att dämpa nedstämdhet eller rastlöshet – och fått en positiv upplevelse av det, uppfattar hjärnan det som att den har hittat lösningen – och kommer därmed att presentera det som ett alternativ nästa gång du känner dig nedstämd. Eller när vi äter vissa saker i belönande situationer, som vi upplever som härliga stunder. Det ger oss en större belöning – och programmerar oss att vilja äta mer av den typen av mat.
Tillkalla framtiden
Har vi lagrat in ett visst beteende, är det svårt att bryta. En lösning kan då vara att tillkalla framtiden och finta den automatiska instinktiva delen av hjärnan. Att tänka framåt kan hjälpa att koppla på de mer rationella systemen, lite som när du helst vill åka hem och slänga dig i soffan, men tar vägen förbi gymmet – för att du vet hur det kommer att kännas efteråt.
Kristina Andersson levererar en bok som ökar förståelsen för de krafter som finns i högbelönande mat och hur stora skillnader det är i signalerna för olika människor. Hon lyfter även fram riskerna med att lägga ansvaret på individen, när vi vet hur olika förutsättningar vi har att hantera den moderna matmiljön. Risken är då att den som har större problem att hämma impulsen att äta mer, också kan komma att klandra sig själv än starkare.