Oklart om råd för bättre livsstil gör nytta
Gå ner i vikt, sluta röka, äta bättre kost och motionera mer. Det är exempel på livsstilsförändringar som vårdpersonal kan rekommendera för att förbättra hälsan. En ny studie från Göteborgs universitet visar dock att det ofta saknas vetenskapligt stöd för att rådgivningen verkligen leder till en livsstilsförändring.
Bakom studien, som är publicerad i tidskriften Annals of Internal Medicine, står ett internationellt forskarlag. De har tidigare analyserat medicinska rekommendationer från National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i Storbritannien. Denna organisation står bakom 379 rekommenderade råd och insatser som vårdpersonal ska ge till patienter, med syfte att ändra deras livsstil.
I bara tre procent av fallen fanns vetenskapliga studier som visade att råden har positiva effekter i praktiken. Ytterligare 13 procent av dessa råd hade viss evidens, men då med svag säkerhet. Forskarna har också gått igenom ytterligare riktlinjer från andra inflytelserika institutioner i världen och funnit att dessa ofta överskattar den positiva effekten av råden och sällan tar hänsyn till nackdelar.
– Det är både dyrt och ineffektivt att försöka förbättra folkhälsan genom att ge livsstilsråd till en person i taget. Sannolikt vore det bättre att lägga resurserna på samhällsinriktade interventioner som gör det lättare för oss alla att leva hälsosamt, säger Minna Johansson, som också tror att råden kan öka stigmatisering för personer med exempelvis fetma.
Källa: Göteborgs universitet, gu.se