Motiverande samtal ger hållbar förändring

Ibland är klienter redan motiverade när de söker hjälp för att påbörja en förändring i syfte att må bättre. Men många gånger kommer de till en personlig tränare eller kostrådgivare i hopp om att få just motivation. De rationella argumenten finns och ofta vet de egentligen vad de behöver göra. Men den pusselbit som gör ursäkter och bortförklaringar överflödiga kan saknas. Motiverande samtal är en strukturerad samtalsmetod som kan användas för att öka klientens egen motivation och minska tvivlen på möjligheten att genomföra en förändring. Metoden utvecklades av psykologerna William R Miller och Stephen Rollnick i syfte att öka motivationen till beteendeförändring hos personer med alkoholmissbruk.

Motiverande samtal används inom alla de områden som ingår i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder: tobaksanvändning, alkoholriskbruk, brist på fysiska aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Som kroppsterapeut kan metoden användas för att öka klientens motivation att skapa och hålla fast i goda vanor som kan öka effekten av de behandlingar eller rådgivningar du bidrar med. Tiden med tränaren, coachen eller terapeuten blir en slags boost som sen underhålls av klienten själv. Oavsett om det gäller matplanering, träningspass, avslappning eller rehabövningar.

Bygger på samarbete

Karin Sjögren har stor erfarenhet av att använda motiverande samtal. I hennes fall handlar det om att öka motivationen att ta hand om sin munhälsa, för att minska behovet av mer omfattande åtgärder. Hon är allmäntandläkare och insåg redan tidigt i sin karriär att arbetet till stor del innebär att öka motivationen hos patienten att ta hand om sina tänder alla de dagar de inte är hos henne. Sedan många år föreläser och utbildar hon inom motiverande samtal utöver att jobba som tandläkare.

– ­Jag kom in på motiverande samtal redan som nyutbildad tandläkare, när jag ifrågasatte varför vi gjorde som vi gjorde. 99 procent av tandvården sker ju i hemmet. Vi gör en liten insats och sen bygger det på att patienten gör jobbet själv. Och det bygger på ett samarbete. Jag tyckte att motiverande samtal öppnade dörrar som jag inte visste fanns. Alla människor är ju tänkande, man kommer så mycket längre med att ställa öppna frågor som ”Vad vet du om det här innan? Vad vill du? Vad har du för tankar om vårt möte idag?” i stället för att bara uppmana. Det är viktigt att våga ta in det, men det kan också vara svårt, speciellt när man är ny i ett yrke. ­

Hur pass bra vi är på att locka fram motivationen inverkar också på upplevelsen av behandlingen. Kommunikation är centralt i behandlingen.

– Tittar man på IVO så handlar många av anmälningarna om bristande kommunikation. I värsta fall kan vi ju skrämma någon till skada i egenskap av vår profession.

Riskfokus skapar motstånd

Hon berättar om en patient hon nyligen behandlade för en akut tandskada. Hon luktade rök och var väldigt stressad och nervös. I journalanteckningarna fanns noteringar om att hon uteblivit från undersökningar, men nu sa hon sa att hon borde boka en tid för en mer omfattande undersökning. Karin Sjögren fick känslan av att patienten ville vara duktig inför henne och hade kunnat betona att det verkligen behövdes.

– Jag sa att det kunde hon ju tänka lite på, ”jättebra att du tänker så, så ser vi vad du vill. Det är du som bestämmer hur vi ska göra…” Hon blev alldeles paff och slappande av. Hade jag i stället jagat henne och berättat om att som kan hända om hon inte tar hand om sina tänder, så hade jag ju inte nått fram på samma sätt. Patienten måste känna lust att delta i behandlingen, det måste finnas en slags attraktion. Ofta är vi behandlare så snabba att ”hota” med allt som kan hända om människor inte gör som vi säger. Och då gör de inte som vi säger. Vi kommer mycket längre om vi lämnar över till patienten själv att delta i arbetet.

Genom att ställa öppna frågor, utforska, bekräfta, reflektera och återberätta med förstärkande ord, kontrollera korrigeringsreflexen, locka fram personens egna argument, vara återhållsam med goda råd och lyssna mer än att prata själv kan vi hjälpa klienter att själva hitta sin inre motivation.

Förmaningar och hot ger inte motivation

– Hot och förmaningar tar lusten till förändring ifrån oss. Själv undviker jag till exempel att gå till en personlig tränare för jag är så rädd att tappa lusten att träna genom att få höra vad jag borde göra annorlunda, jag blir livrädd när jag hör någon välmenande PT tillrättavisa sin klient. Häromdagen såg jag till exempel en ganska kraftig kvinna stå och värma upp på crosstrainer och så kom en vältränad PT fram till henne och började fråga hur det går med måltiderna. Kvinnan hade en massa ursäkter om stressiga morgnar och barn som ska hämtas och så vidare. Då säger PT:n ”Men nu hade vi ju kommit överens om de här sakerna! Om du inte ändrar nu, så kommer det aldrig att hända någonting!”

Det enda som hände var att hon fick upp kvinnan i en extrem ångestnivå inför träningspasset, dessutom fick hon en dom: ”Det kommer aldrig att hända något!”

Även om det är välment, så är det sällan förmaningar och hot som skapar motivation. Inte heller att ge någon ett dåligt samvete och lägga ambitionen på en nivå som inte stämmer med klientens situation ger inte motivation.

– I stället hade hon kunnat börja med att bekräfta att hon var där, uppmuntra att hon redan i gång med uppvärmning, fråga hur kroppen kändes, vad hon ville göra under passet och så vidare. Det hade gett en helt annan utgångpunkt för förändringsviljan.

Bättre arbetssituation

Karin Sjögren menar att motiverande samtal även kan hjälpa terapeuten till en bättre arbetssituation, för visst kan det vara jobbigt att träffa en människa gång på gång som inte gör som man säger.

– Det är en stor frustration i det. Det ger en otroligt svår arbetssituation, om jag tar ansvar för vad patienten gör och inte gör. Man måste överlåta ansvaret på personen själv, och släppa sitt eget. Men jag ska ju kunna svara på frågor och ge rätt information. Sen är det upp till personen själv att välja, men om jag kan locka fram en inre önskan om förändring så är det större chans att personen också gör som jag säger.

Är man van att sin yrkesroll ge råd, kan det vara ovant att i stället börja ställa frågor som gör att klienten själv hittar vägar och lösningar som leder till förändring. Inom motiverande samtal kallas det att kontrollera sin korrigeringsreflex. Det vill säga att undvika att rätta eller komma med ”bättre” förslag än dem klienten själv kommer med.

– ­Det kan kännas som att börja köra vänstertrafik när man är van att köra på höger sida. Men att ändra en vana är utmanande. Det där med att man bara ska göra samma sak i 21 dagar, och sen sitter det… Det funkar inte så. Och många vågar inte säga ifrån i en situation där den ena är experten och har de bästa lösningarna, det har jag själv erfarenhet ifrån i samband med att jag hade kontakt med en arbetsterapeut efter en operation av en hjärntumör. Det var hemskt, om jag inte gjorde som hon sa, så kunde hon inte hjälpa mig, fick jag veta. Det stryper ju all motivation och dessutom kan man känna sig hjälplös när man får veta att jag måste göra som hon säger, även om man som i mitt fall, inte har orken att göra det här och nu.

Mer om Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal syftar till att locka fram den egna motivationen att genomföra en förändring, genom att utforska den ambivalens som ofta finns inför en förändringsprocess. Å ena sidan finns en vilja till förändring, å andra sidan finns en önskan att fortsätta som tidigare. Ett beteende har kanske nackdelar på sikt, men fördelar i stunden. En förändring kan innebära fördelar på sikt, men obehag i stunden. I kartläggningen av dessa för- och nackdelar med förändring och att fortsätta utan förändring ger ledtrådar och argument som klienten kan använda sig av för att öka sin motivation och möjlighet att genomföra en förändring. Skillnaden mellan motiverande samtal och traditionell rådgivning är främst att förändringen och lösningarna kommer från klienten själv. Det kan bidra till större motivation och minskar det motstånd som kan uppstå när en rådgivare presenterar förslag på lösningar.

Exempel på frågor som kan driva det motiverande samtalet framåt:

• Beskriv vad det är som gör att du önskar en förändring?
• Vad skulle du vinna på förändringen?
• Berätta om en förändring du har gjort tidigare!
• Hur ser du själv på möjligheten att göra en förändring?
• Vad behöver du för att kunna genomföra den ändring du vill göra?
• Hur skulle du göra om du bestämde dig?

Ställ öppna frågor

• Hur ser du på det?
• Berätta mer!
• Varför är den här förändringen viktig för dig?
• På vilket sätt kan du börja ta ett första steg?
• Hur påverkar nuvarande vana din vardag?
• Hur stämmer det med dina tankar om hur du vill ha det?

Lyssna och reflektera

Återberätta det klienten sagt med förstärkande ord:
Du vill verkligen göra den här förändringen och jag hör att det är viktigt för dig att komma i gång.

Bekräfta och visa empati

Du kan verkligen när du beslutar dig!
Vad bra att du börjat tänka på den här förändringen!
Starkt gjort att komma i väg till gymmet fast du var trött!
Jag förstår att det är svårt för dig att hitta tiden, men så fint att du har lyckats att hålla dig till din plan de dagar du har kommit i väg…

Förändringsargument

Locka fram klientens egna tankar om förändringen. Vilka steg som väntar, vad som redan är lätt, vad som ger önskan om förändring.

Sammanfattning

Sammanfatta vad ni har pratat om, vad som ska vara i fokus till nästa gång, i vilken ände förändringen börjar.