Mildare ADHD-symtom med massage

Anna-Carin Robertz har en bakgrund som specialistsjuksköterska inom ungdomspsykiatrin och ingången till studien var det egna intresset för massage.

– Jag har jobbat inom barn- och ungdomspsykiatrin i 12 år och som sjuksköterska blir man erbjuden utbildning i taktil massagebehandling. Min egen erfarenhet av att jobba med taktil massage och som internutbildare gjorde att idén väcktes. Inom sjukvården är evidens och resurser alltid en utmaning. Det gjorde att det kändes viktigt att studera effekterna av taktil massage på den här gruppen, för att ha djupare kunskap om metoden – om det är en metod vi ska ha kvar och kanske implementera vidare.

Bland de effekter av behandlingen som undersöktes var bland annat smärta, stress, sömn, ADHD-symptom, sociala relationer och välbefinnande.

– Den kliniska erfarenheten av massage inom psykiatrin har varit god, vid exempelvis ångest, stress, ätstörning, tvång, trauma med mera. Egentligen vid alla psykiatriska tillstånd. Vid depression kan man ibland börja dissociera, och om allt är kaos, kan det vara svårt att börja prata. Då kan det vara en bra ingång att börja med taktil massage, för att få bättre kontroll över kroppen. Massage kan öka förmågan till tillit, ge bättre uppfattning om kroppsavgränsning och positiv exponering för beröring till exempel.

Forskningen på massage ökar

Mottagande inom akademin har enligt Anna-Carin Robertz varit blandat, men som forskare är henens uppgift och syfte att komma med en motvikt till subjektiva upplevelser. Därför planerar hon flera studier, som alla ingår i hennes avhandling.

– Det finns mycket grundforskning och 2021 gick Nobelpriset i medicin till forskning inom proprioception. Och nu kommer det kommer det fler och fler studier som bidrar till den samlade bilden. Upplevelser och placebo är inte fel, men viktigt att se kopplingar som bara kan kartlägga genom systematisk forskning.

Hon var beredd på att mötas av en del skeptiska kommentarer. Men de synpunkter som kommit har mer handlat om forskningsmetodik, som att det exempelvis inte finns någon kontrollgrupp eller att det är en ganska liten studie.

– Och det är mer en resursfråga, samtidigt som bedömarna ofta har en bakgrund inom kvantitativ forskning. Kvalitativa studier har historiskt sett inte varit så bra utan mer haft utgångspunkten ”jag är frälst på det här och därför vill jag bevisa det”. Min forskning försöker snarare ge underlag till om det vettigt att forska vidare på det här och implementera ytterligare och då måste man våga vara öppen för att svaret blir nej.

Hon lyfter fram att resultaten också kan bidra till ökat stöd för att beröring kan vara aktuellt i andra vårdmiljöer och hur det kan stärka möjligheterna för samarbete mellan vård och friskvård.

Idag skriver ju sjukvårdspersonal ut fysisk aktivitet på recept. Kanske kan man tänka sig ett recept på beröring vid vissa diagnoser?

– Ja, det skulle man absolut kunna tänka sig. Vi vet att beröring gör oss gott, det vore fantastiskt att kunna ordinera det på samma sätt som fysisk aktivitet på recept.

Utmaningar med forskning på massage

Att genomföra en studie kräver mycket arbete och många detaljer ska klaffa. Rekrytering av deltagare är en sådan.

– Vi kan till exempel inte rekrytera ungdomar som inte vill ha massage, bara de som är nyfikna. Redan där är en utmaning ur forskningsperspektiv. Vid den här typen av studier räknar man även med avhopp, generellt är det 20 procent som hoppar av. I vår studie var det bara sju procent, vilket är imponerande med tanke på deras diagnos och svårigheter att få ihop vardag, passa tider och så vidare – över så lång tid också.

Fortsatt analys

Både deltagare och närstående har fått fylla i formulär före under och efter behandlingsperioden, med fokus på välmående, trots, hyperaktivitet, relationer med mera.

– Det visade sig att vårdnadshavarnas skattning stämde ganska väl överens med ungdomarnas, båda grupperna upplever att symptomen har minskat.

I studien har man även undersökt puls, blodtryck, kortisolnivåer och andra fysiologiska mätvärden. Dessa kvarstår att analyseras.

I nuläget jobbar Anna-Carin Robertz med kvalitativa intervjuer med deltagarna och deras vårdnadshavare.

– De rör erfarenheter av att få massage samt som en processevaluering. Hur kan det här fungera kliniskt och hur kan det implementeras? Det är viktigt för att få mer djupgående information än formuläret gav.

Varför det så svårt att forska på massagens effekter

Ingen som jobbar med massage tvivlar på de goda effekter det har, men det har varit svårt för manuella terapier att hävda sig då det är svårt att visa evidens för att det fungerar.

Sannolikt inte på grund av ointresse från forskningens sida, utan för att det helt enkelt är svårt att genomföra en studie.

Anna-Carin Robertz studie är liten, men arbetet med den är stort. För att göra en studie krävs många förberedelser innan själv interventionen. Förstudie, screening av journaler, rekrytering av deltagare samt massageterapeuter. Frågeformulär ska utarbetas, som ska fyllas i av både deltagare och vårdnadshavare. Lokal för behandlingar ska anskaffas, i det här fallet skulle det vara en centralt belägen lokal för att förenkla för deltagarna. Terapeuter som ger behandlingar ska rekryteras. Etiska godkännanden ska inväntas. Sedan kan själva interventionen genomföras. I det här fallet tio behandlingar med taktil massage av 14 ungdomar, det vill säga 140 behandlingar.

Därefter nya frågeformulär till deltagare och vårdnadshavare. På det analys och artikelförfattande och publicering.

Sett i det ljuset kan det vara lättare att förstå varför det vetenskapliga underlaget är relativt skralt när det gäller massage, även om de flesta kan hålla med om att det är positivt på många olika sätt. Det är helt enkelt resurs- och tidskrävande att samla data systematiskt och det kräver att det finns forskare som har ett intresse av att ägna tid åt forskning på området.

TEXT: Ulrika Hoffer Foto: istock, porträttbild privat