Livsstilsverktyget är ett redskap för att ändra sina levnadsvanor

Friskvård maj 2022. Trots att vi värdesätter vår hälsa så högt, är det svårt för många att ändra levnadsvanor till det bättre. Ett av grundproblemen är att ändrade kost- och motionsvanor sällan är förankrade i mer centrala livsfrågor. Det menar läkaren Anders Rosengren, som utvecklat det digitala Livsstilsverktyget och skrivit boken Hela livet, där han sätter livsstilsförändringar i ett större perspektiv.

Som läkare kände Anders Rosengren ofta en frustration över att det var svårt att motivera patienter att ändra levnadsvanor som en del i behandlingen av livsstilssjukdomar. Ofta upplevde han att patienterna uppfattade hälsosam mat och motion som en uppoffring. De slog ifrån sig råden med förevändningar om att ”man måste ju få leva lite också”.

– Men det är ju precis det bra mat och motion handlar om! Det finns stora möjligheter att äta god mat som samtidigt ger kroppsliga vinster, helt utan negativa biverkningar. Det är verkligen att leva och det ger positiva effekter på lång sikt.

Traditionen av att välja läkemedel som huvudsaklig behandling, oavsett vilket tillstånd det gäller, menar han hänger ihop med att det historiskt sett visat sig vara effektivt vid behandling av akuta sjukdomstillstånd. Även om det kan verka vara en enkel lösning, missar man möjligheten att ge patienten redskapen för att själv påverka sin hälsa.

Livsstilsverktyget handlar om helhetstänk

Insikten resulterade i ett digitalt livsstilsverktyg där texter av bland annat Tomas Tranströmer och Dag Hammarskjöld, varvas med konkreta råd om att hantera stressen, bli mer närvarande, göra medvetna matval och prioritera fysisk aktivitet. På så vis kopplas maten på tallriken och tiden i löparskorna till en större helhet om vad livet egentligen handlar om. Det i sin tur kan göra motivationen större hos den enskilde individen.

– Vi försöker presentera det som något lustfyllt. Hälsosamma vanor är ett sätt att göra livet bättre, inte sämre. Men då kan man behöva tänka efter vad man har i sitt liv som gör det så pass viktigt att man väljer en hälsosam maträtt i stället för det som är mindre hälsosamt.

I boken skriver han bland annat om vikten av att känna sig stimulerad till förändring, inte piskad och hur inre och yttre motivation skiljer sig åt.

– Det finns så mycket kunskap, men ohälsan stiger. Sannolikt på grund av att hälsoråd ofta förmedlas på ett sätt som gör att det uppfattas som en uppoffring, snarare än som något som handlar om livskvalitet. Men livsstilsförändringar kan ge minst lika bra effekter som läkemedel. Utmaningen är bara att göra det tillräckligt angeläget för patienten att göra de förändringar som krävs.

Samma effekt som läkemedel

Användarna av Livsstilsverktyget ingår i en stor studie och det stärker trovärdigheten både bland patienter och kollegor. Anders Rosengren är, förutom läkare, professor i molekylär medicin och forskar sedan 20 år tillbaka om hälsa och livsstilssjukdomar. Han tror att den bakgrunden är viktig för trovärdigheten i Livsstilsverktyget och hans bok Hela livet, där han sammanfattar tankarna från verktyget med egna reflektioner om hälsa ur ett större perspektiv.

– Det är klart att jag var lite orolig för vad kollegor skulle tycka om boken. Den förmedlar kunskap om hälsa på ett mer personligt och berättande sätt än vad som är vanligt. Jag har dock fått ett väldigt positivt mottagande. Många av mina kollegor upplever ju samma frustration som jag, att vi missar möjligheten att se människan som en helhet.

Resultatet av att använda Livsstilsverktyget talar också sitt tydliga språk för trovärdigheten. Omkring 50 000 personer använder verktyget i en aktuell studie som pågår över tre år, och flera regioner planerar att använda det i sitt förebyggande hälsoarbete. Bland de effekter som setts hittills i de inledande preliminära studierna märks förbättrade värden av blodtryck, vikt, blodsocker, muskelmassa och ökat välmående.

Starta i det vardagsnära

Livsstilsfrågor handlar enligt Anders Rosengren om att starta i det vardagsnära. Att ställa sig frågor som vad är väsentligt för mig? Och vad får mig att känna mig hel som människa? Det utgör en slags ram som kan göra oss mer öppna för det sammanhang vi lever i.

– På många sätt har vi förlorat ett språk för de mer centrala livsfrågorna. Något som fanns mer naturligt när vi levde i ett mer religiöst sammanhang. Men de frågorna är viktiga också i vår tid. Vi behöver förstå att det finns flera sätt att tala om och reflektera över dem. Det handlar inte om att ha en naiv syn på sin existens som något som är styrt av en skäggig gubbe på ett moln. Däremot en öppenhet för att vi lever i en större helhet som många gånger är ogripbar, oavsett vilka traditioner vi utgår från. På så sätt kan vi släppa taget om vårt ego. Och när vi gör det, leder det paradoxalt nog ofta till att vi växer som människor.

Ritualer är centralt

Han menar att lösryckta råd om exempelvis antioxidantrika bär visst kan vara en del i att leva hälsosamt. Men risken är att det blir en slags kompensation för att fortsätta äta hamburgare och leva osunt på andra sätt. Om det i stället blir en ritual i en större helhet, där bäret för tankarna till upplevelsen av att plocka bären i skogen, och det mervärde det ger, så blir det en mer värdefull och medveten handling som kan göra att vi känner oss rikare. För ritualer som har förankring i det som är värdefullt för just mig, är centrala delar av ett hälsosamt liv.

– Själv brukar jag försöka ta en stund inför en löprunda och stanna upp och fokusera på något som fascinerar mig. Det kan vara något så litet som att se ett rådjur på fältet eller en vacker vårblomma. Något som ingår i det sammanhang jag befinner mig i. Det ger min löprunda ett större värde.