Johan Ljungsberg: Ayurveda ger insikter om att vi kan påverka vår hälsa

I Sverige har den ayurvediska traditionen etablerat sig allt mer över de senaste årtiondena. En av pionjärerna, Johan Ljungsberg, driver idag Ayurveda-akademin strax norr om Stockholm, som utbildar hälsorådgivare och massageterapeuter, håller kurser och retreats. Hans eget intresse för ayurveda började redan på sjuttiotalet, när yoga, meditation, österländska traditioner ökade, samtidigt som intresset för den svenska örtmedicinen växte. Sedan slutet av nittiotalet samarbetar han dessutom med ayurvediska läkare som kommer till Sverige under perioder för mer omfattande behandlingar.

Vad var det som fick dig att fastna för ayurveda och välja att arbeta med det?

– Det var helhetssynen, synen på vad människan är, vad hälsa är och vad som påverkar oss. Förståelsen för att det inte är en eller två omständigheter, utan alla omständigheter som påverkar: fysiska, mentala och känslomässiga faktorer. Att vi är påverkade av vår omgivning och våra relationer. Det är fascinerande, om än obegripligt.

Finns det någon kontroll eller certifiering av ayurvediska terapeuter? Eller hur vet man att det är en bra utbildning eller behandling man får?

– Vem som helst kan kalla det man gör ayurveda, det är inget patenterat system. Det finns många likheter med yoga, det är både väldigt personligt, men utgår samtidigt från grundläggande kardinaltexter med flera tusen år på nacken. För vår egen del har vi stor hjälp av samarbetet med de indiska läkarna.

Johan Ljungsberg – en pionjär inom ayurvedan i Sverige driver Skandinaviska Ayurveda-Akademin.

Vad gör en ayurvedisk terapeut?

– ­En ayurvedisk hälsorådgivning bygger på ett samtal, samt en diagnostisering genom bland annat pulsläsning. Det mynnar ut i individanpassade råd och rekommendationer. En ayurvedisk massageterapeut däremot, jobbar med mer omvårdande kroppsbehandling.

Vilka möter ni på utbildningarna?

– Faktiskt är det inte ovanligt att deltagarna har en bakgrund inom sjukvården, som sjuksköterska eller läkare. Ett par psykiatriker har även gått utbildningen. Det kan förvåna mig lite grann, men så är det. Generellt är det en blandning av människor som kommer av intresse och av de som har en bakgrund som terapeut av annat slag.

Vad är det svåraste med att jobba med ayurveda?

– Att få ekonomi i det, om man vill jobba med det som ett yrke. Det innebär ofta att man jobbar som egen företagare, inte anställd, det är inget du kan söka på arbetsförmedlingen. Och då måste dra i en massa trådar som man kanske aldrig dragit i tidigare. Man gör allt själv, det gör även vi. Om man räknar på den tid man lägger ner och den lön man har, så är det lite skrämmande. Jag själv är bara driven av frågan och att det är kul. Samtidigt är det ett faktum att man behöver pengar för att ha det som yrke.

Hur skulle du säga att intresset för ayurveda har ändrats över tid i Sverige?

– När vi började på åttiotalet vad det jättestort intresse från människor generellt, men även från sjukvården, media och så vidare. Samtidigt finns det ju de som än i dag aldrig har hört ordet ayurveda. Man rör sig i sin lilla värld, där alla vet vad det handlar om, medan andra inte har en aning om vad vi gör. Men hela tiden har det varit en spridning, många jobbar aktivt och gör sitt för att sprida tankar och information och totalt sett har vi nått väldigt många människor genom behandlingar och utbildningar under dessa år.

Är det svårt att förklara vad en behandling går ut på?

– Många kommer och har läst böcker, artiklar och annan information. Vi brukar ändå förklara vad vi gör vid en konsultation, för det finns många olika sätt att arbeta. Kanske har man läst om en författares uppfattning, som kanske inte stämmer med hur vi jobbar, så det är viktigt att vara tydlig. Många är intresserade av att ta reda på vilken kroppstyp man har, men vi tittar huvudsakligen på vilka obalanser som leder fram till eventuella obehag och vad det är som gör att kroppen inte fungerar optimalt. Det kan vara något hela annat än det man får fram i ett frågeformulär i en tidning eller en bok.

Hur menar du då?

– Som konstitution kanske du är en specifik dosha, eller en kombination av de tre. Men vi intresserar oss för obalanser och funktioner där tre olika energier är i olika grad dominerande, i olika funktioner i kroppen. Vataobalans kan till exempel leda till kaphabesvär. Det betyder inte att det är kapha som är orsaken, och alltså inte det som ska behandlas.

Pulsen verkar vara väldigt central?

– Ja, vi läser pulsen och tittar på egenskaper hos den. Om man känner pulsen på tio olika människor inser man hur stor skillnad det kan vara. De kan vara svaga, starka, regelbundna, subtila, ha olika struktur och dynamik och så vidare. Vad är det för egenskaper som träder fram? Man läser puls på fyra nivåer för att identifiera var i kroppen doshorna har avvikit i sin funktionalitet.

Vad skulle du säga är ayurvedans största fördel?

– Det är nog insikten om att jag påverkar min egen hälsa. Det är något helt annat än tidens anda, där symptomlindring och läkemedel ofta tar stort utrymme. Med förståelse för sömn, kost och andra levnadsvanor kan vi ta tillbaka ansvar och möjligheter som egentligen hela hälsokostbranschen alltid talat om. Det kan förstås vara lockande att överlåta sig till läkaren och läkemedel, att göra en större förändring kan upplevas krävande, och jag tror att få förändrar sig utan att de möter på lidande eller motstånd, som obehag eller sjukdom kan vara.

Hur vet man att det fungerar?

– Det har gjorts en studie på Karolinska institutet, där man följde hälsokonsultationer under ett år. Jag vet att det önskas fler studier, då det ofta är intressant för västerlänningar att få objektiva bevis på att det vi gör har effekt. Men det som gör att det sprids är genom rekommendationer och egna positiva upplevelser, liksom med yoga och meditation. Jag tror att de flesta kommer via rekommendationer, det känns oftast tryggare så. Annars kan mycket nog te sig annorlunda.

Vad ser du för framtida möjligheter med ayurveda?

– Det är ju att vi ska kunna jobba mer integrerat med skolmedicinen, precis som redan görs i Indien. Där kan en skolmedicinsk läkare samarbeta med en ayurvedisk läkare för att patienten ska få bästa hjälp. Där den ena går bet, kan den andra ta vid och de kan följa upp tillsammans. Världshälsoorganisationen rekommenderar att vi ska börja bedriva mer integrativ vård, men på det så är Sverige sämst i klassen. Det är självklart att man måste vara försiktig, men det går för trögt. Samtidigt händer det saker, yoga och meditation kan en läkare till exempel rekommendera i vissa situationer. Jag själv har varit på Karolinska sjukhuset och pratat för sjukvårdspersonal och det finns utbildningar om alternativa behandlingsmetoder för att öka förståelsen.

Mer om ayurveda

Ayurveda är en läkekonst med rötterna i Indien och som bygger på 5000 år gamla kunskaper och dokument. Själva ordet ayurveda är sanskrit och en sammansättning av ayur, liv, och veda, kunskap. I västvärlden kan ayurveda främst ge vägledning i hur vi kan öka vår vardagshälsa med ett liv i mer balans. Det innefattar sömn, återhämtning, kost, rörelse, arbete, relationer. Yoga, meditation, behandlingar med oljor och örtpreparat används också. I Indien används ayurveda än i dag som en del av och som ett komplement till sjukvården.

Panchakarma

Ett längre behandlingsförlopp, som börjar med en månadslång förberedelse hemma, som följs av mellan fem och tio behandlingsdagar på plats, som går ut på att rena, stärka och balansera. Behandlingar, yoga, meditation, vila samt en daglig massagebehandling och inre reningsprocedurer ingår. Värmebehandlingen och massagen är individanpassade med örtpreparerade oljor. Efter genomgången behandling görs en efterbehandling cirka två månader senare .

Doshorna vata, pitta och kapha

Inom ayurveda är begrepp som vata, pitta och kapha centrala. De utgör de tre olika doshor som kan beskrivas som tre olika grundpersonligheter, som baserade på olika sammansättningar av de grundläggande elementen jord, vatten, eld, luft och rymd. Ofta är vi konstituerade som en kombination av de olika doshorna och ibland uppstår obalanser i någon av dem, enligt ayurvediskt synsätt.

Vata, pitta och kapha kan ses i kombinationer som vår unika psykosomatiska konstitution men de används också som beteckning för ett överskott som kan leda till obehag och obalans.

Den tredje användningen för vata, pitta och kapha är att de ansvarar för olika funktioner hos kropp och sinne. Vata styr vår förmåga till rörelse och kommunikation, pitta vår förmåga till att smälta mat såväl som intryck och kapha sköter om struktur och immunitet.

Mer om behandlingar och hälsorådgivning inom ayurveda.