Hållbarhet på Kroppsterapeuternas agenda

Hur kan detta gynna medlemmarna?

– Eftersom alla företag och organisationer kommer att ha krav på sig att följa klimatmålen kommer vi att vara ett stöd för alla medlemmar. Det ganska kostsamt och mycket att tänka på för att ställa om till Agenda 2030. Då kan förbundet vara ett stöd för vilka åtgärder företagen själva behöver göra. Dessutom kan vi ta med det i våra diskussioner med portalerna.

Hur går det med friskvårds- och förmånsportalerna?

– Arbetet går framåt och vi hoppas att de ser värdet i ett bra samarbete som både går i linje med hållbarhetsmålen och innebär att våra medlemmar får en rimlig del av sitt arvode. Med FN:s globala hållbarhetsmål i ryggen har vi ännu starkare argument i dialogen med både portalerna och kommunerna.

Hur då menar du?

– En kommun ska följa lagen om upphandling och välja det mest prisvärda. Men de ska också leva upp till de globala hållbarhetsmålen. Det innebär att det en kommun köper in ska vara hållbart för den som producerar en tjänst, det vill säga våra medlemmar. Det kan vi använda i dialogen med portaler och kommuner. FN:s hållarbetsmål är inga lätta mål att leva upp till, men de ekonomiska målen enligt offentlig upphandling måste stämma överens med hållbarhetsmålen.

Så det finns fler starka argument i kommunikationen med kommuner utöver att medlemmar vill ha större del av ersättningen för de tjänster de levererar?

– Ja, det kan man säga. Och för oss som verkar inom friskvårdsbranschen är det en extra angelägen fråga. Människor som bryr sig om sin hälsa tenderar att lättare värna om miljön och hållbarhetsfrågor. Så halva arbetet är redan gjort, på sätt och vis och det finns utrymme att skapa opinion kring detta. De flesta portalerna har förståelse och jobbar också med hållbarhetsperspektivet, men inte alla.

Men är det inte rättvist att portalerna tar ut en provision när de förmedlar tjänsterna?

– Jo, och de flesta medlemmarna förstår förstås att det kostar att vara med på en portal. Men det måste finnas en gräns för hur mycket det ska kosta. Och exempelvis Epassi har en prissättning anpassad för offentlig sektor, vilket gör att en väldigt stor andel av offentliga verksamheter använder dem som portal för anställdas friskvård. Det blir en monopolsituation där den enskilde företagaren har väldigt små möjligheter att påverka sin egen ekonomiska situation. Och det är inte förenligt med hållbarhetsmålen.

Vad händer i övrigt i förbundet?

– Vi har stärkt samarbetet i branschen tillsammans med Axelsons, Bergqvist utbildningar, Branschorganisationen Medicinsk Massageterapi, Branschrådet Svensk Massage, Svensk massage, Svenska Friskvårdsförbundet och Yrkesmassörerna. Tillsammans ska vi jobba med etiska frågor, bevaka forskning och bedriva opinionsarbete gentemot politiker och offentlig sektor.

Kan du berätta mer?

– Vi har jobbat tillsammans för att driva opinion, men nu är det dags för nästa steg. Vi har skickat ut information om situationen till Sveriges samtliga kommuner om situationen kring friskvårdsportalerna. Många kommuner har visat tacksamhet över att få kännedom om detta. Vissa struntar i det, men andra har lyckats förhandla bort att tio procent dras av portalerna från leverantörens arvode. I ett fall har det till och med lett till att kommunen sagt upp avtalet med en portal, efter att en grupp leverantörer gått ihop och avstår från att ansluta sig till ePassi.

Vad blir nästa steg?

– Vi har satt en plan för att ha formulerat vår agenda innan nyår. Under tiden kommer vi ledare för de olika organisationerna att ha ett antal möten för att ta fram underlag. Vi kommer även att ha ett samarbete med Anders Ericson, som var med och skapade Reklamombudsmannen. Han har erfarenhet av hur en bransch kan ta fram självreglerande principer. När det var tal om starkare lagstiftning när det gäller reklam, gjorde reklambranschen ett eget etiskt råd för att jobba mer aktivt med reglering, för att undvika den hårdare lagstiftningen. Det kan vi ha nytta av också, för att stäkra vår ställning och yrkesroller. Vi har inga skyddade yrkestitlar och det ligger på oss själva att jobba med etik, branschstandard och självreglering.

Finns det andra frågor som är uppe på agendan?

– Vi har även inlett ett arbete med Frisörföretagarna och Småföretagarnas riksförbund. En fråga som vi kommer att hantera där är frågan om momssatsen, något som bland annat restaurangbranschen har jobbat hårt med för att minska förekomsten av svartarbete. Där finns erfarenheter som kan vara viktiga för oss som förbund, för att driva på frågan om momssatsen på friskvårdstjänster.

FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030

Målen togs fram av världens ledare 2015 och syftar till att bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. De ska vara uppnådda 2030 i hela världen. De 17 målen är:

• Ingen fattigdom
• Ingen hunger
• God hälsa och välbefinnande
• God utbildning för alla
• Jämställdhet
• Rent vatten och sanitet för alla
• Hållbar energi för alla
• Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
• Minskad ojämlikhet
• Hållbara städer och samhällen
• Hållbar konstruktion och produktion
• Bekämpa klimatförändringarna
• Hav och marian resurser
• Ekosystem och biologisk mångfald
• Fredliga och inkluderande samhällen
• Genomförande och globalt partnerskap

Läs mer om de globala hållbarhetsmålen på fn.se.