Fysisk aktivitet lika självklart som läkemedel vid cancerbehandling
Att fysisk aktivitet kan ha en förebyggande effekt mot cancer känner många redan till. Men att den som drabbas av ett cancerbesked kan förbättra sitt mående, sin prognos och effekten av behandling är mindre känt. Anders Södergård, läkare som själv behandlats för en hjärntumör, menar att fysisk aktivitet bör vara en självklar del av cancerbehandling.
– Jag hade ändå tio symtomfria dagar under den här perioden och i stället för att hålla mig aktiv, så gick jag mest runt på avdelningen och käkade godis, något som jag normalt sett inte gör. Tänk om någon hade sagt till mig att det var viktigare än någonsin nu, att behålla formen. Att det både minskar risken för proppar och öka effekten av kommande behandlingar. Och inte minst, hade fått mig att må bättre både fysiskt och psykiskt under den här perioden.
Att han själv inte slogs av tanken, trots sin träningserfarenhet, tror han handlar om rädsla och chock.
– Jag blev som paralyserad. Det innebär för många, även för mig, en kontrollförlust att få ett cancerbesked. Man tappar sig själv lite grann. Så här i efterhand kan jag tycka att det hade varit skönt med något annat att fokusera på som samtidigt hade gjort mig aktivt deltagande i min egen behandling.
Kunskapen har funnits länge
Det är lätt att tro att frånvaron av råd från vården har att göra med att kunskapsläget var sämre då, 2006. Att det var därför läkaren fick det att låta som en positiv sak att Anders Södergård skulle ”slippa” träna i åtta veckor. Att det var avsaknad av forskning som gjorde att han fick kontakt med en fysioterapeut först i slutet av sin två månader långa sjukhusinläggning, som kom att innefatta såväl blodproppar, lungembolier som njurskador.
– Jag tänkte att man inte visste så mycket då, men när jag nu har studerat området, så ser jag att man visst hade mycket belägg för de positiva effekterna av fysisk aktivitet under cancerbehandling redan då. Djurstudier har till exempel visat detta redan på sextiotalet och studier med bra utfall har gjorts på cancerpatienter sedan åttiotalet.
Så vilka är då de mest centrala fördelarna med att vara fysiskt aktiv i samband med cancerbehandling? Anders Södergård beskriver cancer som att kroppens celler blir hungriga och hänsynslösa. Och förutom att fysisk aktivitet kan minska risken för att detta sker, kan motion även påverka cancerceller som redan uppstått på en rad olika vis. En av fördelarna är att motion ökar blodcirkulationen, som bidrar till bättre kärlhälsa och gynnar kroppens reparation av skadat DNA. När pulsen stiger ökar alltså kroppens egen reparationsfunktion.
Kroppens eget immunförsvar bli också stärkt av fysisk aktivitet, och det spelar en central roll i kroppens kamp mot cancerceller. Ett träningspass ger både ökad produktion och aktivering av så kallade Natural Killer-celler, eller NK-celler, som är en del av vårt immunförsvar. Även andra immunceller ökar i antal och effektiviseras, tillsammans med NK-cellerna är de viktiga för att identifiera och döda potentiella cancerceller.
Infektionsrisken ökar vid cancerbehandling
Den som behandlas med cellgifter eller andra immunhämmande mediciner får ett nedsatt immunförsvar, vilket innebär att risken för att drabbas av infektioner ökar. Även här är NK-cellerna centrala, vilket alltså innebär att fysisk aktivitet minskar risken att bli drabbad av infektioner under behandlingen. Risken för blodproppar kan öka vid cancerbehandling och även det kan motverkas genom motion, då fysisk aktivitet gör blodplättarna mindre klibbiga och sårläkning underlättas. Att hantera smärta blir också lättare.
Listan med positiva effekter av fysisk aktivitet kan bli betydligt längre, men den kanske viktigaste effekten av fysisk aktivitet är den på det allmänna måendet. Den som håller sig fysiskt aktiv upplever oftare en högre livskvalitet.
– Fatigue, den trötthet som är vanlig i samband med cancer, är fruktansvärt handikappande, så allt som kan lindra den är viktigt för livskvaliteten. Man vet aldrig utkomsten av behandlingen, men bara det att veta att man själv kan vara med och påverka den i positiv riktning är väldigt centralt för hur man mår.
Även små insatser gör gott
Av egen erfarenhet vet han att det inte alltid är enkelt att trotsa trötthet, oro och illamående och sticka ut och jogga en hurtig runda.
– Träningslusten kan svikta och då gäller det att göra tröskeln så låg som möjligt. Om man så bara orkar tre minuter, är det också positivt. Det kan man också vara nöjd med. Motivationen att komma igång beror förstås på en mängd faktorer. Men att ha kunskapen är en faktor, att veta att det är bra för mig att vara aktiv. Och så gäller det att hitta något som man verkligen gillar. Att ta hjälp av andra är också något som funkar för många.
Slutligen vill Anders Södergård uppmuntra en förändrad syn på råden från sjukvården i samband med en cancerdiagnos.
– Om du frågar folk på stan så tror jag att de flesta vet att fysisk aktivitet är något som både kan förebygga hjärt- och kärlsjukdom och att det är en viktig del av behandlingen för den som blir drabbad. Men frågar du om folk vet hur viktigt det är vid cancer så tror jag inte att du möter samma medvetenhet. Som läkare träffar jag till exempel fortfarande patienter som fått rådet att ta det lugnt efter en cancerdiagnos. Det borde snarare vara så att ett träningsprogram är en lika självklar del av behandlingen som hur man lägger upp cellgiftsbehandlingen för bästa behandlingsresultat.
Fakta
Namn: Anders Södergård
Gör: Läkare och författare
Aktuell: Med boken Cancerkampen – boosta dig med fysisk aktivitet (Bonnier fakta)