Bindväv – strukturen som allt hänger på

Bindväven är en fascinerande struktur, som är väsentlig för våra kroppars rörelse och funktion. Uppbyggd av en väv bestående av kollagentrådar omsluter den alla muskler, den binder, kopplar samman och håller ihop strukturer. En bindväv som inte fungerar optimalt kan dock ställa till det. Inte undra på att kroppsterapeuter, tränare och yogalärare törstar efter större förståelse för ämnet.

Fysioterapeuten Linus Johanssons intresse för bindväv tog rejäl fart omkring 2015, då han gick Tom Meyers utbildning och fick nya infallsvinklar att använda i sitt arbete. Efter år av fördjupning och praktisk tillämpning av kunskaperna, kastade han ut frågan i sociala medier om det fanns intresse av en bok på svenska i ämnet. Han fick rekordstort gensvar.

– Det finns redan mycket skrivet, men mycket av den engelskspråkiga litteraturen är väldigt omfattande och man får verkligen leta efter de godbitar som kan användas rent praktiskt. Jag ville skriva en mer kärnfull bok.

Förklaringsmodellen haltar

I boken går han igenom vad bindväv är, resonerar kring olika definitioner och hur kunskapen kan omsättas i praktiken. Han benar också ut en del missförstånd och haltande förklaringsmodeller när det gäller var man egentligen kan göra för att påverka bindväven.

Ett av de största missförstånden, eller snarare begreppsförvirring, är själva definitionen.

På engelska används fascia och connective tissue som angränsade begrepp, som på svenska kan översättas till bindväv och stödjevävnad. Men i begreppet stödjevävnad ingår också många andra strukturer, som inte är bindväv.

– Forskningen är kluven i två läger. Ett läger pratar bara om fascia och så finns det ett som blandar in connective tissue. Stödjevävnad, connective tissue, är ett lite bredare begrepp och innefattar exempelvis även blodplasma – och det är ju inte den man får masserad eller tänjd, även om man tar i den också under en behandling. Bindväv, fascia, är ett lite snävare begrepp Det handlar mer om att visa att man definierar olika, så att vara och en kan välja och göra sin egen förståelse. Då blir det tydligare att förstå och förklara vad du jobbar med.

Bindväv förändras inte

Han menar att det är ett missförstånd att tro att bindväven kan påverkas rent strukturellt och att det snarare rör sig om sensomotorisk och neurologisk påverkan.

– När du berör en kropp, förändrar du hur en bindväv kommunicerar, men själva bindväven blir inte förändrad, vad man vet idag. Det betyder inte att du behöver förändra det jobb du gör, många gör ett fint jobb med sitt handlag, men ibland kan man behöva justera sin egna förklaringsmodell. Det i sin tur kan göra att du blir ännu bättre på att behandla och dina klienter får ett ännu bättre resultat. Ofta är det länken mellan fakta och förklaringsmodell som förvirrar. I princip kan man säga vad som helst, för ingen kan säga något annat. Även om jag inte vet exakt vad som händer, så vet jag ju vad resultatet blir.

Och även om kunskapsluckorna kring bindväven krymper, är det fortfarande många aspekter som fortfarande inte är helt klarlagda. Inte på ett sätt att det får praktisk betydelse för olika yrkeskategorier.

– En yogalärare är ju intresserad av bindväv ur ett helt annat perspektiv, där det handlar om att förstå bindvävens betydelse för rörlighet, än en kirurg, som tar hänsyn till minimal ärrbildning.

Ta hänsyn till operativa ingrepp

Samtidigt är det viktigt att förstå hur andra yrkeskategorier ser på bindväv, även om en kroppsterapeut inte har någon skalpell.

– När titthålsoperationer blev vanligare gjorde det en enorm skillnad för funktionen senare för patienten. Ju mindre åverkan på bindväven desto bättre på sikt. Det behöver man ta hänsyn till när man har klienter som gjort operativa ingrepp. Är det stora ingrepp eller ärr efter titthålsoperation? Ju större förståelse jag har som terapeut för ett operativt ingrepp, desto bättre för min klient.

Men kan man då egentligen massera bindväven? Linus Johansson understryker att det inte går att isolerat massera enbart bindväven, men att intentionen i en behandling kan vara att nå vissa kvaliteter i kroppen.

– Det går att få stimulering i en specifik vävnad, men en massage berör alltid all vävnad. Klassisk massage går till exempel djupt i muskeln och ger hög cirkulation. Bindväven är också med, den är dock inte fokus. En behandling av bindväv handlar inte om att ta sig in i, utan in mellan, i septa, där bindväv möter bindväv. Då sker en förändring i relationen mellan musklerna.

Bindväven kan även bli påverkad av träning, i synnerhet när man tränar ”studsigare” träningsformer som gymnastik, dans och olika formera av flow. Då nyttjar du den egenskapen mer specifikt i bindväven.

– Fördelarna med att ha studsiga moment med i träningen är att man får mer av den excentriska effekten. Det har en väldigt stor morfologisk effekt på både muskel och senor. Det finns inget som fostrar så mycket som excentriska rörelser.

Fötterna som en portal

Bindvävens funktion börjar nere i fötterna. Linus Johansson beskriver fötterna som en portal in till övriga kroppens rörelsemönster.

– Fotens alla strukturer, som är insvepta i bindväv, är en otroligt häftig och central plattform att utgå ifrån. Jag möter människor som kommer för att de har ont, och då är fötterna alltid min första ingångspunkt. När man kan förstå den biomekaniska rytmen i resten av kroppen, öppnar sig en helt ny värld. En kropp mår bra av mycket stora och fria rörelser. Det gör även foten, men den har vi fångat i ett par skor, som ger stora restriktioner – framför allt om de är ett par snygga skor. Det finns ingen annan kroppsdel som vi fängslar så som vi fängslar fötterna.

 

Boktips

Linus Johansson har skrivit boken Bindväv – Vad bindväv är och mina principer för hur man tränar och behandlar den.

Boken är utgiven på Soma Move AB.

 

Läs också om Linus och träningsformen Soma Move.