Andningen påverkar hur våra minnen lagras
Har det någon betydelse hur vi andas? Är det skillnad på om vi andas genom näsan eller genom munnen? Mycket tyder på det och att det finns fördelar med att andas genom näsan. Hjärnans minnesfunktioner aktiveras bättre vid näsandning och på ett sätt som haft stor betydelse genom evolutionen.
Artin Arshamian är forskare på Karolinska Institutet.
– När vi andas genom nästan aktiveras luktbulben som är viktig för luktsinnet. Han förklarar att det sannolikt finns en evolutionär förklaring till att luktsinnet är nära sammankopplad med vår förmåga att lagra minnen:
– Om du tittar på hur de tidiga däggdjuren utvecklade sig, de var små, trädlevande djur som åt insekter och frukt och de hade en sak som är gemensamt: De kunde bara andas genom näsan. Det ser vi även idag hos bland annat råttor, de kan bara andas genom näsan. Det tyder på att luktsinnet utvecklades som en del av andningssystemet. De hjärnområden som processar luktinformation och lagrar minnen är bland de äldsta delarna i vår hjärna. De utvecklades delvis parallellt och är väldigt nära sammankopplade med varandra både fysiskt och funktionellt.
Andningen fyller alltså fler funktioner än att bara syresätta kroppen:
– Den bidrar med perceptuell input, vi kan stämma av vår omgivning genom vår andning. Men då främst genom näsandning eftersom vi då andas in lukter. Därför tror vi att andningen genom näsan påverkar hjärnan på ett annat sätt än andning genom munnen.
Andningen sker i hjärnan
Om man tittar på vad andning är, så är det en mekanisk process och ett sätt för oss att syresätta kroppen. Men också en process som helt och hållet sker i hjärnan. I hjärnstammen finns ett område som skickar ut en signal som säger åt kroppen att andas in. Den här signalen går inte bara till kroppen utan sprider sig rytmiskt till hela hjärnan.
– Men det finns också en annan del av hjärnan som sitter i frontalloben, luktbulben. Den blir aktiverad när du andas genom näsan, men inte munnen. Den sitter mellan ögonbrynen, vid övergången från panna till näsa, och är den del av hjärnan som kodar för lukt, men luktbulben känner också av luftströmmen genom näsan när du andas, även då det inte finns några lukter. Precis som området i hjärnstammen så aktiverar luktbulben hjärnan rytmiskt med varje andetag.
Andning och luktsinne hänger ihop
Medan hjärnans olika centra för andra sinnen, som syn och ljud, har utvecklats i proportion till däggdjurs storlek, så är luktbulben oproportionerligt stor.
– Man kan fråga sig varför, men lukt är otroligt viktigt för hjärnan. Andning och luktsinnet är extremt sammanfogade, djur använder lukt för att hitta, orientera sig spatialt och socialt. Det används även för att uppfatta varningssignaler och för att hitta en partner. Det har även nära koppling till områden runt amygdala, som bearbetar emotionell information, liksom minnesfunktioner i hippocampus.
Artin Arshamian säger att man nog inte ska ta det så bokstavligt som att glosorna fastnar bättre om man andas genom näsan än genom munnen när man pluggar. Däremot är det viktigt för att förstå hur vår hjärna fungerar. Det kan också ha betydelse för att förstå problematik som kan uppstå för personer som av olika orsaker måste andas genom munnen, som vid sjukdom, polyper eller trånga näsborrar.
– Du påverkas fysiologiskt, när du är tvingad till munandning. Ansiktet, huvudform, käkar, tänder och så vidare påverkas, men det slutar inte där. Ofta ser man även kognitiva utmaningar som ADHD, nedsatt koncentrationsförmåga, sämre minne, sämre inlärningsförmåga samt sömnsvårigheter. Vi vet inte vad det beror på. Alltså om det beror på att man inte känner lukter, eller om det är andningen i sig som bidrar eller något annat.
Även om intresset för forskning inom andning och kognitiva funktioner har ökat markant inom forskarvärlden den senaste tiden – inte minst till följd av de luktnedsättningar som drabbar vissa i samband med covid-19-infektion – så är det fortfarande många frågetecken som kvarstår att utforska.
Lär oss andas på fel sätt
Ett område som Artin Arshamian vill undersöka är hur andningen blir påverkad av en stillasittande livsstil.
– Det vore intressant att mäta andningen under 24 timmar och testa vad som händer om man går från att leva med ett stillasittande jobb till att gå ut och leva aktivt. Jag tror att det gör att man inte bara andas mer, utan att man andas annorlunda. Man vet till exempel att jägare-samlaregrupper rör sig på ett helt annat sätt som kan påverka deras andningsmönster.
– Det är extremt fascinerande, även om det låter konstigt, men vid sju-åtta års ålder, när vi börjar leva ett mer stillasittande liv i och med skolgång, lär vi oss andas på ett felaktigt, eller konstigt, sätt. Att sitta stilla gör att vi använder fel muskler, diafragman blir ihoptryckt och kroppen blir tvungen att kompensera. Men det blir ditt normala sätt att andas. Andningen och diafragman påverkar många muskler ibland annat ryggen, så om du andas fel, kommer du att röra dig ”fel”. Det i sin tur kanske också påverkar kognitiva funktioner. Det är något jag skulle vilja undersöka i framtiden.